bubblanjimpa

har varit på ett konvent i helgen,,, ett relationskonvent,, så djävla cool att vi båda vill utvecklas i detta. konventet var i halmstad resan dit tog tio timmar med tåg!!! med en unge som varit jätteduktig hela resan,,, vi bodde på ett jättemysigt hotell ohade det bara helmysigt hela helgen.
asså jag har nog aldrig känt någon fotsvett som ens varit närheten av den jag hade i helgen,,, fy faaan,,,
det doftade i hela vagnen där vi satt,,, när vi kommit till hotellet så fick min kvinna tvätta mina fötter o sen fick jag ine ha på mig skorna mer,,,,,
mitt barn har börjat utvecklas i rask takt,, han ler , han skrattar litet o babblar hela tiden,, fan vad kul det e.... gud vad han e fin min lilla tokunge,,, han har ett djävla humör o det ska han väl ha med tanke på vika föräldrar han har!!!

det fanns en tid då jag ej längre vågade tro på livet mer,
trodde inte att det gick att reparera igen,
mina drömmar tog jag med på vägen dit ner,
ja mina drömmar va min enda stöttande vän,
kärleken fanns ej mer där jag levde mitt liv då,
jag passade in så gott jag kunde, annars dör man!!
det gjorde så ont i början men jag måste kliva på,
det handlade om att överleva så vad gör man?

ja, det fanns en tid o jag får aldrig låta mig glömma den,
trots att det mycket e helt igen så e jag inte klar,
i mig fanns en liten kille o jag ska aldrig mer gömma den,
jag älskar den lilla killen o vill att han ska få finnas kvar,
han e en del av mig som misshandlats under så läng tid,
o som jag nu vill återgälda med ett kärleksfullt liv,
gömde honom tidigt, direkt jag hamnade litet på glid,
idag vill jag tänka mig för innan varenda litet kliv.

steg för steg, dag för dag ska jag leva fullt ut,
ska känna på livet trots att det svider djävligt ont ibland,
vet att det jag har idag en gång kommer att ta slut,
därför ror jag idag inte lika hårt, vill se livet, innan land,
jag vill se mina barn växa, vill ha ett långt liv med min kvinna,
har äntligen hittat en ganska bekväm takt att leva i,
samtidigt vet jag att allt det oxå kommer att försvinna,
vill ta det lugnt så jag får uppleva det som kommer att bli.

sitter o lyssnar på flypside o min lilla älskade son ligger sover bredvid mig,,,, jag älskar det här barnet så jag gråter när jag tänker på det,,,, hans söta lilla mun som drar ihop sig som en murkla då han e sur,,,, hans tunhåria lilla skalle som doftar så gott som bara ett barns hjässa kan göra,,,, hans små pluttiga ögonbryn som spelar efter melodin av hans humör,,,, högt,låt,högtolågt på samma gång, o ibland bara helt perfekt formade efter hans vackra lilla ansikte..... nu lyssnar vi på hög musik tillsammans, han älskar det!!! bara somnar direkt det spelas musik,,,,,
 PAPPA  ÄLSKAR MIG....
det spelar ingen roll hur högt jag låter,,,,,
för ja får vara hur arg jag vill,,,, varje dag!
o de dagar jag bara gråter o gråter,,,
så kommer pappa,,,, det vet jag!

ja mitt liv e fantastiskt,,,  nu e den krisen över!!! fy fan vad det har varit jobbigt, jag har tillsammans med min kvinna gått igenom en enormt jobbig tid.
vi har en sjukdom båda två, en sjukdom som heter alkoholism,,, vi e ävan narkomaner båda två,, visst jag tänkte väl att det gått lite väl smärtfritt fram tills nu, men för ett par veckor sedan kom krisen,,, tyckte min underbara kvinna var helt dum i huvet, hon tyckte det om mig o allt va jobbigt!! vi har bråkat varje dag i två veckor, ja har sagt jättedumma saker flera ggr till maria,,, åh fy fan vad jag blir ledsen när jaf tänker på det,,, jag e ju så kär i henne,,,,
men det fina i detta som varit e att vi stått kvar ändå, det hade inte varit så förr,,, då hade jag flytt för länge sedan,,, men nu har jag fått smaka på de resultat som kriser kan ge,,, den här krisen har handlat om att vi båda varit sugna på knark, jag har haft en längtan efter att få slippa allt ansvar igen,,, inte tänka på alltsom ska fixas, inte gå upp bara för att jag måste, bara leva för dagen o bara öra allt för min egen skull.
vetju att det bara gör mig olycklig, eller olycklig e fel ord,,, tror snarare att det gör mig apatisk,,, det e väl det jag saknat,,,,,,,,, att slippa känna.
för mig har det varit lösningen på mycket i mitt tidigare liv, trots att det inte funkade att döva mina känslor de sista åren så kämpade jag,,, kämpade efter att få det som känns att bara försvinna,,,, jag gilade tomheten, endast då kunde jag få en känsla av att det e ok iallafall, ok att va tvungen att finnas till överhuvudtaget. trodde att livet bara kunde va ok då.
vet bättre idag,,, orkar inte fly från dte jag sökt mer,,,, livet kommer att göra ont!!!! livet kommer att vara skönt!!!! det kommer att gå upp o ner, det e härligt o skrämmande på samma gång, förvirrande men djävligt mycket mer fargat,, o jag gillar färger.
svårt att inte va glad!!!! mitt barn liger på soffan o pillar sig på örat,,, det har jag gjort sedan jag va barn,,, gör det än,, min vackraste lilla unge,,, jag e så förälskad i honom att jag kan dö,,,,
min alskade maria,, som e så vacker att luften får färg runt henne, o mitt hjärta slutar nästan slå, tiden står nästan stilla varje gång hon svassar förbi,,,, jag älskar henne så. det som fattas mig nu e att anton, min lilla gngster oxå va med oss på heltid,,,, saknar honom här hemma. nåja tiden får göra sitt o anton kommer till oss snart......
idag elivet fint, imorgon vet jag inte,,, ska va nykter idag vad som än sker,,,,,,